Hagalunds
Tvätterimuseum©
/Stockholm Museum of Laundry
 
 
Vi ses på Isbyken i februari
Datum ännu ej bestämt !
 
Bykdagar 2022
Datum ännu ej fastställda !
 
För beställning av gruppvisningar m.m. på andra tider kontakta
tvätterimuseets föreståndare Olle Magnusson 070/3206892,
olle@ollemagnusson.se.
 
 
Konstbyken "Sorterat" 11/9 2021
Konstbyken "Sorterat" 2021. Uppifrån fr. vä. Annika Skjutar "Minnen Hagalund"
(2 bilder), Elin Magnusson, Eva Perbrand Magnusson och Nora Roll med visan
om hur "Min far skördade linet", Elin M repar linet (tar till vara linfröna), Åsa
Magnusson Saarenmaa, My och Isa bråkar linet, Elin M vid spinnrocken.
"Linberedning - ett konststycke", Eva PM o. Nora Roll med publik, "Trådar" av
Edmon Khalil, "Ordnat" i vattnet av Mischa Björkroos, "Sorterade skruv" av Åsa
Byred och Gugge Norinder, "Herbarium" ekoprint av Åsa Magnusson
Saarenmaa, "Gudrun" av Viveka Gross (2 bilder), "Army of Buckets" av
Olle Magnusson, "Håll i Hatten - don efter person" av Margon Lindberg,
"Förenkla sorteringen" mm av Karna Täppe (2 bilder), "Ordbok" och "Tillflykt" av
Ulla Wennberg (2 bilder), Åsa MS och My skurar mattor på klappbryggan.
foto: Olle Magnusson.
- och längst ned Jeanette Lindström vid knyppeldynan i Röda Stugan.
foto: Ronny Lindgren
....
 
Olle M med "stompar" i järngrytan från Vårby herrgård. foto: K-G Zahedi Fougstedt
 
Tvätterimuseet ligger i Vårby, Huddinge kommun, T-station Masmo,
mellan Vårby Gård och Fittja. Masmovägen 20-22 vid Albysjöns
strand.
 
Hagalund är det gamla namnet på tvättarbostället och kommer av
den medeltida gården Haga, som fram till omkring 1930 låg här i
närheten. Idag vid korsningen Botkyrkavägen/Vårby allé.
 
Wärmos-pannan ryker vid Albysjöns strand. foto: Olle M
 
Tvätterimuseet fick frågor om:
Pannmurar. Se bilder ovan och svar nedan:
 
> om Pannmurar
 
 
Bild hämtad från rogerlindqvist.blogg.se
 
Bland de eldrivna Tvättmaskinerna i Tvätterimuseets samlingar finns en stor
Wascator, som med HUGE Fastigheters hjälp, för ganska många år sedan,
monterades loss och hämtades från en mindre folkhemsvilla, som skulle rivas
intill korsningen Huddingevägen/Lännavägen i centrala Huddinge.
 
Den var väl tilltagen för ett vanligt familjehushåll och gick inte heller in genom
dörrarna i museet. Länge stod den därför uppställd i en egen dörröppning i
torkladan tills vi fann ett sätt att ändå baxa in den i "maskinrummet".
Här är en länk till Wikipedia och berättelsen om företaget Wascators snåriga
historia.
 
> https://sv.wikipedia.org/wiki/Wascator
 
 
Vykort 1903 från Åby, Fliseryd. Nu i Mönsterås kommun, Småland.
 
Tvätterimuseet fick frågor om:
Utvandrartvätt i Småland på 1800-talet.
Se bild ovan och länkar med svar nedan.

> om Utvandrartvätt

> Lak och Byk i Småland
 
 
Bilden är ett vykort utgivet av Carla-förlaget, Lysekil.
Efter reproduktion av ett foto från 1890 tillhörande Göteborgs Historiska Museum.
 
Tvätterimuseet fick frågor om:
" Lådan, som man stod på knä i ". Se bild ovan och svar nedan:

> om Tvätt i Göteborg

 
Från utställningen "Sommarkorgar" Österåkers Konsthall 2020. foto: Olle M
 
Tvätterimuseet fick frågor om:
Tvättkorgens historia. Se bild ovan och svar nedan:
 
> om Tvättkorgens historia
....
 
Tvätterimuseet fick frågor om:
ett strykjärn, märkt: B&O Liberg no 5. Se svar nedan:

 
> en fråga om Strykjärn
....
 

 
Internationella Kvinnodagen 8 mars 2021
 
Hämtat från Sörmlands Museum:
 
Många gånger har tankarna gått till kvinnor som utan fabrikstillverkade mensskydd
och rinnande vatten fick sköta hygien och tvätt kring menstruation. Oavsett
årstid och övriga sysslor. Inte förrän industrialiseringen blev mensskydd en
kommersiell vara. Innan dess användes långa tygstycken som lindades och fylldes
med gräs eller vitmossa. Många sydde eller virkade egna stoppdukar. Dessa var
otympliga att bära, byta och förvara. Sedan skulle de kokas och skrubbas. Då det
funnits många tabun kring kvinnans menstruation så skulle detta helst ske i det
dolda.
 
Förr ansågs den menstruerande kvinnan vara mottaglig för magiska krafter vilket
gjorde att hon inte skulle röra sig ute i skog och mark utan sällskap. Kring
sekelskiftet kom vetenskapen fram till att menstruationscykeln är en hormonell
process.
 
Idag använder en kvinna i genomsnitt 11000 mensskydd på en livstid vilket
motsvarar 100 -140 kilo avfall. En återanvändbar menskopp är ett miljövänligare
alternativ.
 
På bilden har Astrid stortvätt och får hjälp av Alma och mamma Signe på
Hagbyberga i Björkvik under 1940-talet. Tre gånger om året var det stortvätt av
allt linne i huset. Tvätten togs om hand nere vid sjön och tog tre dagar.
(Hagbyberga är ett gods i Björkviks socken, Katrineholms kommun)
 
Den här veckan (v.10 2021) lyfter vi berättelser om prylar som varit avgörande för
kvinnors vardag genom tiderna, på vårt instagramkonto:
www.instagram.com/sormlandsmuseum
 
Med inspiration från boken Kvinnosaker utgiven av @kvinnohistoriska.
 
Bild och text återgivna med tillstånd av Sörmlands museum.
....
 
 
ISBYKEN
Coronan gjorde att vi måste ställa in den planerade Isbyken 2021.
Därför har vi  här samlat länkar till tidigare reportage från isvakens kant:
> Se bilder tagna av Magdolna Leyrer från bl.a. Isbyken 2013
     http://arkpix.com/tvatt/galleri.htm
 
> STF Botvid på visning av Tvätterimuseet
   "Kvällsstunden" nr13 - mars 2020, sid 14-15. text o foto Leif Syrén
 
(Konstigt! - men om Epsteins blogglänkar nedan 2020 o. 2019,
  inte går att öppna på datorn, pröva en smartphone! )
 
Epsteins STHLM. DN-blogg från Vinterbyken - 16/2 2020
> https://www.facebook.com/notes/dn-stockholm/%C3%A5rets-vinterbyk-i-%C3%B6ppen-sj%C3%B6-p%C3%A5-
sveriges-enda-tv%C3%A4tterimuseum/2540317822903619/?fref=mentions
 
Epsteins STHLM. DN-blogg från Isbyken - 24/2 2019
> https://www.facebook.com/notes/dn-stockholm/museet-som-ber%C3%A4ttar-historien-f%C3%B6re-tv%C3%A4ttmaskinernas-tid/
2259084847693586/?fref=mention
>  Se och läs om Isbyken 2017 på Lars Epsteins DN-blogg
     https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/02/19/arets-isbyk-vid-albysjons-strand/
> Läs och se Lars Epsteins DN-blogg från Isbyken 1 mars 2015
   https://www.dn.se/blogg/epstein/2015/03/01/isbyk-i-sista-sekunden/
 

> Klicka på bilden och Läs Maja Hagermans Krönika om Tvätterimuseet i
   Bygd och Natur nr 2 (juli) /2017
 
> Magasin Skärgård Vintern 2017/18. "Tvätt på gammalt sätt"
   text o foto: Hans Brandt
 

> Historietvättarna räds inte för isveckan!

     Läs och lyssna till inslaget i "kvart i fem-Ekot" /Sveriges Radio P1 25/2 2018

     http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6894078

 

> In English:

   Se Jana Hildings blogg från Isbyken 2 feb 2018

     museum-mission-hagalunds-tvatterimuseum.html-m=1

....
 
Läs BROVAKTEN med bildreportage från Konstbykarna 2006-2019.
BROVAKTEN är medlemsblad för Vårby-Fittja hembygdsförening,
www.hembygd.se/varby-fittja , föreningen som driver Tvätterimuseet.
Bli gärna medlem och stöd Tvätterimuseet!
 
> Brovakten sep20.pdf
 

Klicka på bilden!

Se Konstbyken 2006 - 2021

....
 
Vårda din tvättstuga och torklada
Länsstyrelsen i Stockholms län har 2020 publicerat en rikt illustrerad
broschyr om de gamla tvätterierna på Södertörn söder om
Stockholm. Där kan man läsa om tvätteriernas historia, om den
utbredda verksamheten och dess efterlämnade byggnader.
 
"Så tar du hand om din kulturbyggnad"
informerar Länsstyrelsen och även om hur man kan söka
kulturmiljövårdsbidrag för att vårda sin gamla tvättstuga och
torklada.
 
Broshyren kan beställas från Länsstyrelsen i Stockholm, läsas på
www.lansstyrelsen.se/stockholm eller här :
 
> Vårda din Tvättstuga och Torklada
 
Kvällsvisning av tvätterimuseet
....
 
Läs om Tvätterimuseet:
 
> STF Botvid på visning av Tvätterimuseet
   "Kvällsstunden" nr13 - mars 2020, sid 14-15. text o foto Leif Syrén
 
Epsteins STHLM. DN-blogg från Vinterbyken - 16/2 2020
> https://www.facebook.com/notes/dn-stockholm/%C3%A5rets-vinterbyk-i-%C3%B6ppen-sj%C3%B6-p%C3%A5-
sveriges-enda-tv%C3%A4tterimuseum/2540317822903619/?fref=mentions
 
Epsteins STHLM. DN-blogg från Isbyken - 24/2 2019
> https://www.facebook.com/notes/dn-stockholm/museet-som-ber%C3%A4ttar-historien-f%C3%B6re-tv%C3%A4ttmaskinernas-tid/
2259084847693586/?fref=mention
 
Tidningen "Nytt i Flempan" - Sara Tingström 22/11 2019
> En historisk resa på tvätterimuséet - Nytt i Flempan.htm
 
Tidningen "Arbetaren" - Anna Morin 30/8 2019
> https://www.arbetaren.se/2019/08/30/med-handerna-i-lut-och-is-tvatterier-pa-sodertorn/
 
> Magasin Skärgård Vintern 2017/18. "Tvätt på gammalt sätt"
   text o foto: Hans Brandt

....

Den första Tvättmaskinen?
 
Är detta en bild på den första tvättmaskinen, Tyskland anno 1767 ?
Med konstruktionen som en trätunna inte helt olik de handvevade
maskiner av trä som var i bruk långt in på 1900-talet.
Läs mer på länken nedan !
 
> Tvättmaskin anno 1767
....
 
Världens största mangel?
I Horred, på hembygdsgården Klockaregården i Västergötlands
textilbygd, i den s.k. Knallebygden sydväst om Borås, finns en jättelik
stenmangel bevarad från hemväveriets storhetstid under 17- och
1800-talet. 1000-tals väverskor vävde i hemmen, vävnadsförläggare
köpte upp deras hantverk och sålde sedan varorna vidare. Med en
mastodontmangel som denna (8 meter lång/20 ton) kunde
linnetygen manglas hårt och pressas ut till ökad yta och önskad
glans.
 
Mangeln tillhör idag Horreds, Istorps och Öxnevalla
hembygdsförening  www.hembygd.se/horred och den
beskrivande texten är författad av Kjell-Åke Brorsson,
släktföreningen www.annikaochtorkeliberg.se.
Läs om mangeln nedan:
 
> Världens största mangel ?
....
 
Trampmangeln på Murberget i Härnösand ...
Trampmangeln på Murbergets frilluftsmuseum i Härnösand i pågående restaureringsprojekt.
t.v. Det stora kvarnhjulet som på insidan trampades runt av människor, för att driva
stenkistan t.h. (här utan sten) i mangeln fram och tillbaka. Kvarnhjulet t.v. i
denna bild. foto: Sundsvalls Byggnadsvård AB 2020
 
... och på Norra Berget i Sundsvall
Trampmangeln på friluftsmuseet Norra Berget i Sundsvall. Observera trappstegen på tramp-
hjulets insida och räckena att hålla sig i (se även teckning nedan) samt div. mindre manglar.
- De 3 svarta föremål som står lutade mot stenkistan på bilden nere t.v. är s.k.
Överskärarsaxar, som användes för att skära lugg på ylletygen vadmal och framförallt kläde.
Kläde är ett valkat ylletyg som är överskuret. Överskäraren ruggade upp tygytan med
kardborrar och skar sedan ner de uppstickande fibrerna med en stor överskärarsax.
Foton tagna feb 2021 av Anita Vestling/Mikael Bergqvist Medelpads Fornminnesförening.
 
När informationen om jättemangeln i Horred i Västergötland var
utlagd här på sidan kom snart reaktioner från de gamla
linodlingsbygderna i södra Norrland. Här har funnits och finns
fortfarande ett antal mycket stora manglar bevarade.
Först handlade det om trampmangeln på Murbergets friluftsmuseum
i Härnösand, sedan en liknande på Norra berget i Sundsvall och om
lärftmanglar runt i bygderna. De är alla av samma typ som i Horred,
med en väldigt stor och tung stenkista i mangeln som måste drivas
av en mekanisk kraft. Den kraften kan ursprungligen vara en
hästvandring, vattenkraft eller stående stora kvarnhjul/tramphjul
som på insidan trampades runt av människor. Möjligen är mangeln
i Horred ändå den största vad gäller stenkistan? Vi får väl se ...
      Teckning ur Fataburen 1933
 
 
Vad gäller mangeltypen bör den gemensamma bakgrunden vara den
intensiva linodligen och framställningen(vävningen) av stora mängder
linnelärft för avsalu. - Mangling för utslätning och glans !
 
Läs mer om Trampmangeln på Murberget i Härnösand i länken nedan
från Västernorrlands museum:
 
https://kulturpunkt.org/se/kulturpunkt/6727
....
 
Hyra mangel?
Henry Aspeqvist berättar i tidningen Spångabygden nr 104
utgiven 2008 av Spånga Hembygdsgille om sina föräldrars
"mangelbod" i villakällaren. En verksamhet som var igång från
början av1940- till slutet 80-tal.
 
> Hyra mangel

Henry Aspeqvist fortsätter här att berätta om tvättandet i Spånga.
bilden ovan är det hans mamma Greta som 1937 tvättar i
trädgården innan deras hus var färdigbyggt.
 
> Mamma Greta tvättar
 
Bilden härunder ska illustrera Henrys berättelse om hans sommarjobb
1957 på tvätteriet "Snabbtvätt" i Solnas Hagalund.
På bilden, troligen från 60-talet, verkar glansdagarna vara över, då
man hade en mängd inlämningsbutiker runt om i  Stockholm.
 
"Snabbtvätt" var stora på kemtvätt och utredningen "Förorenade
områden, Kemtvättar i Stockholms län, Rapport 2005:16,
Länsstyrelsen i Stockholms län 2005, skriver så här ang. kemrester på
den nu f.d. platsen för Kemtvätten:
 
"Sannolikt finns inte mycket kvar i ytligare jordlager, på grund av
avdunstning och att lösta kemikalier tenderar att tränga ner djupt.
Om något finns kvar så finns det djupt ner i grundvattenzonen."
 
Över den f.d. kemtvätt-tomten passerar idag bl.a. Frösundaleden
och spårväg Tvärbanan. Flerbostadshus har uppförts i omedelbar
närhet. Schaktningsarbetena på platsen har därför varit
omfattande, men om vart schaktmassorna tagit vägen finns inga
uppgifter. Under 2019 har Solna stad gjort markundersökningar och
mätningar i området och funnit kemiska spår av tvättverksamheten
som pågick 1946-69. Huruvida saneringsåtgärder måste vidtagas är
under fortsatt utredning av Solna stad.
foto: Eric A Lundquist / Solna Stadsarkiv

> Henry på Snabbtvätten

> Platsen för Snabbtvätten idag

....

 
 
Mangelstopp!
Trots att det, p.g.a. utrymmesbrist, egentligen är
mangelstopp för nya gamla manglar till museet, kan det
finnas berättigade undantag. Som när det gäller
mangeltypen på bilden ovan, en liten stenmangel som ska
tyngas av stenar i lådan vid golvet under mangelrullarna.
Helt klart av intresse för tvätterimuseet, en sådan har vi inte!
Denna bild är från Ölands museum - Himmelsberga
 
....
 
> TVÄTTKORGEN
            Leta i Tvättkorgen efter Arkiverat om
            MUSEET - Länkat om TVÄTT, TVÄTTERIER
            och HAGALUNDS TVÄTTERIMUSEUM

....

Olle Magnussons konstverk "Torkväder" - vägvisare till Tvätterimuseet,
bestående av 3 stora vindflöjlar i plåt av lakan, långkalsong och skjorta,
är sedan 25/4 2016 installerad vid Masmo T-station/Masmo Torg
intill gångtunneln under Glömstavägen/Botkyrkaleden.
Mer info: www.ollemagnusson.se
 
HITTA HIT!  Masmovägen 20-22 i Vårby
T-bana (röd) eller buss 172/740/865 till Masmo. 707 till Botkyrkavägen.
Gå från tunnelbanan mot vindflöjlarna, fortsätt genom gångtunneln under
Botkyrkaleden och på Örbrinken ner mot vattnet och Masmovägen.
Ta vänster på Masmovägen ca 100 meter utmed Albysjön
mot Tvätterimuseet på Masmovägen 20-22. Välkomna!
 
Hagalunds Tvätterimuseum © / Vårby-Fittja hembygdsförenin

....

Isbyken 25 februari 2018. Sol och snö efter vinterns dittills kallaste natt, -15 ! Elin börjar bli
stelfrusen och värmer fingrarna i ljummet vatten. Olle intervjuas av Alexander Kuronen från
Ekot/Sveriges Radio och storpublik kring Elin med klappträt vid isvaken på Albysjöns is.
Foto: Lennart Kevdal,  Elin Magnusson, Eva Perbrand Magnusson och Olle Magnusson

 

> Historietvättarna räds inte för isveckan!

     Läs och lyssna till inslaget i "kvart i fem-Ekot" /Sveriges Radio P1 25/2 2018

     http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6894078

 

> In English:

   Se Jana Hildings blogg från Isbyken 2 feb 2018

     museum-mission-hagalunds-tvatterimuseum.html-m=1

> Klicka på bilden och Läs Maja Hagermans Krönika om Tvätterimuseet i
   Bygd och Natur nr 2 (juli) /2017
 
>  Se och läs om Isbyken 2017 på Lars Epsteins DN-blogg
     https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/02/19/arets-isbyk-vid-albysjons-strand/
 
"Strykjärnsflottan" vid Vårbyken april18. Foto Christer Larsson
....
 
Internationellt
Estnisk mangelbräda på kulturhistoriska friluftsmuseet i Tallinn.
Kan någon förklara varför de estniska mangelbrädorna är räfflade på
undersidan?  På en svensk mangelbräda är undersidan alldeles slät.
Har du någon synpunkt på detta, maila olle@ollemagnusson.se
....
 
Konstnären Mats Åberg har skickat bilder på historisk tvätt i den svensk-italienska
konstnären/stuckatören Domenico Ingannis hemby.
 
Mats Åberg:
Bilderna är från Dizzasco, Domenicos hemby. Dizzasco d'Intelvi kan du gärna
skriva. Intelvi dalen sträcker sig från Comosjön till Luganosjön. Dalgången gränsar till Schweiz
på en sida. Varje år hålls det numera en festival där som heter: Åsnorna invaderar / Invasione
degli asini. Dizzascoborna kallas för åsnor.
Vid tillfälle ska jag berätta skrönan bakom denna tradition ...
 
... och nedan mer Italien-tvätt från Mats Åberg - "Tvätt i gamla Como"
....
 
Konstbyk genom historien

 

Medeltida miniatyrer.
Övre: Tvätt.
Nedre: Bäddning på 1300-talet i Frankrike.
The Medieval Woman. Sally Fox. 1985.
Ur Medeltida Kvinnoliv. Stockholm 1987.
 
Jesusbarnet i tvättstugan. Träsnitt från tyskt kloster omkr. 1480.
Kleine Kulturgeschichte der Wäschepflege. Ilse Barleben 1951
        
"Das grosse Washfest vor der Stadt". Miniatyr, Nürnberg 1531.
Kulturgeschtichte des Waschens. Fred Bertrich 1966
 
Klicka på bilden
The Miraculuos Fall of Manna. Detalj.
Jacopo Robusti, kallad Tintoretto 1518-94
"Dagens gärning i konsten" R. Broby-Johansen 1970
Klicka på bilden
Flamländsk marknads- och tvättplats. 1620
Jan Brueghel d.ä. & Joos de Momper II.
Museo del Prado

Den Heliga Familjen tvättar och putti, små välnärda änglagossar,
hjälper till med hängningen. Kopparstick av Jacques Couché från 1700-talet.
Kulturgeschtichte des Waschens. Fred Bertrich 1966.
Efter en målning (se nedan) av italienske konstnären Francesco Albani (1578-1660).
 
Målning efter F. Albani
 
Tvätterimuseet på uppdrag. Filminspelning av 1600-talstvätt. Velourfilm för Wasamuseet.
Lötsjön, Länna/Uppsala 19/2-16. Se filmen om 1600-talets vardagsliv på Wasamuseet!
-
Tack till Marianne Nilsson för bilden på tvätterskorna nedan, som hon hittat på
Örebro Stadsarkiv. - Tvätterskor i mejeribyggnaden, 1890-tal.
Tipsa gärna om fler arkivbilder med tvättankytning, så kanske de också kan visas  här.                                                 
                                                                                                                                                    Bildkälla: Örebro Stadsarkiv/fotograf ?
Männen och maskinerna.
Tvättmästaren Ragnar Lindström, närmast, och sonen Rolf på Fittja familjetvätt, 1949.
Bildkälla: Olle Magnusson
....
 
Vad vi slipper idag? klicka på bilden
 
Recept på LAKELUT och SÅPA.
DISKMEDEL?
 
LUT. Aska efter lövved (helst björk) övergjuts med kokhett vatten. En del aska
till två delar vatten. Efter ett dygn silas luten försiktigt från askan.
 
SÅPA. Ovanstående starka lut kokas ytterligare en timme. Därefter blandar man
i friskt och rent fett - en del fett till två delar lut. Detta kokas samman under
omrörning tills det stelnar. Det brukar ta omkring en timme. Häll över massan i
ett annat kärl och fortsätt röra tills den kallnat. Då ska såpan var färdig till
användning. /Årspraktika. Britt-Marie Hallbert 2008
 
DISKMEDEL?  På tvätterimuseet har ibland ställts frågan
om vad man hade för diskmedel, före dagens syntetiska?
Var det såpa, riven tvål eller vad ?
Skicka ev. synpunkter på detta till olle@ollemagnusson.se
 
Vad tjänade tvättarfamiljen?
Inkomsterna av s.k. stadstvätt var vid 1900-talets början cirka 30 öre/kilo och i
genomsnitt sägs tvätterierna på Södertörn ha klarat av cirka 200 kilo/vecka.
(Gustav Eriksson. "Minnen från hembygden", Haninge hembygdsgilles
medlemsblad 1997:4 /Sven Robertsson. Farsta Hembygdsnytt nr1/1998)
 
Inkomsten per vecka skulle i så fall ha varit cirka 60 kronor.
 
Enligt Kungliga Myntkabinettet har penningvärdet förändrats enligt följande:
För 60 SEK år 1905 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för
3413 SEK år 2015 mätt med konsumentprisindex.
Och 60 SEK år 1905 motsvarade betalningen för en lika lång arbetstid som
36452 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare.
 
Varor och tjänster har därmed ökat 56 ggr i pris, samtidigt som lönen för en
löntagare idag är 607 ggr högre än tvättarfamiljens inkomster för samma
arbetstid. Inkomsterna av tvättandet torde med andra ord även i den tidens
mått mätt ha varit ganska beskedliga.
....
 
  Tvätterskan
 
   Klocka,
   lilla beskäftiga tvätterska,
   som trippar bort med mina minuter
   i en stor tvättkorg,
   när kommer du åter
   med dagarna rena och vackra
   som tålmodigt manglade måltidsservietter ?
 
  Anna Rydstedt, ur Min punkt 1960
 
 
 
> Se bilder tagna av Magdolna Leyrer från bl.a. Isbyken 2013
     http://arkpix.com/tvatt/galleri.htm

 
> se reportage från Höstbyken i Mitt i Huddinge/Botkyrka 22/10 2013
     http://www.mitti.se/?p=59054
....
 
STRYKJÄRNEN
> Mitt i Huddinge 21/10 2014, sid 28, följer upp "Epsteins STHLM" från 2013.
   Fortsätter sökandet efter strykjärnsforskare!
     http://epaper.mitti.se/edoris?tem=epaper_mihu
     > gå till Arkiv 21/10 2014 sid 28
 
> se DN-Bloggen ”Epsteins STHLM” från Vårbyken 21/4 2013
     www.dn.se/blogg/epstein/2013/04/21/en-strykjarnsforskare-efterlyses-till-tvatterimuseet-vid-albysjon/
 
Strykjärnet som uppmärksammades i Epsteins blogg och DN-reportage fick hembygds- och
släktforskaren Stig Geber i Uttran att höra av sig med info om personerna vars namn fanns
ingraverade. Under bildsammanställningen fortsätter en annan släktforskare berättelsen ...
 
"Jag hittade ganska snabbt familjen men finner att det inte kan vara en bröllopsgåva till hustrun.
I Oxebo i Hallingeberg i Kalmar län fanns Bonden Erik Jönsson, född 1779-01-30 i Hallingeberg,
död 181307-02 i Oxebo i lungsot 34 år och 5 månader gammal gift 1810-09-27 i Blackstad med
Anna Stina Persdotter, född 1784-01-25. Hon kom 1810 från Blackstad.
Barn: Anna Sofia, född 1811-04-11 i Oxebo
Husförhörslängderna är delvis kladdiga och jag har inte kunnat följa
hustruns vidare öden."
 
Med anledning av detta kom jag att söka upp gården Oxebo strax utanför Gamleby och
träffade där familjen Anna Kling/Martin Rosén, som för några år sedan, tillsammans med
släktingar, blivit ägare till gården Oxebo. På en av bilderna här syns Anna och Martin med
barn, strykjärnet och hundar utanför gårdens äldsta byggnad från början av 1800-talet.
Troligen brukades strykjärnet i detta hus. Oxeby vattensåg från 1792, renoverad av
Hallingebergs hembygdsförening, snurrade också redan när Oxebos strykjärn fick sin
ingravering av den 28/8 1812. För 201 år sedan!
 
Men frågan återstår: Av vilken anledning lät Oxebos tidiga 1800-talspar ingravera sina namn i
strykjärnet?  //text o foto Olle Magnusson 21/5 2013
 
För större bilder: högerklicka > välj Visa bild el. använd annan förstoringsmetod
 
Epost den 2/11 2016 (m.fl.) från Maini Langpohl i Båstad (tidigare Älvsjö, Botkyrka etc)
 
"Av en slump kom jag in på sidan som handlar om min släktings strykjärn
(Anna Stina Persdotter) från Oxebo. Efter sin mans död så gifte hon om sig
med min farfars farfars bror Jonas Andersson. Jag har varit inne på hennes
bouppteckning och sett att järnet värderades till 5 riksdaler (?) .
Jättespännande!
 
Anna Christina dog 1848, så det var värdet då.
Annas man Eric Jönsson var Kronoskatteman i Hallingeberg. Han dog 1813 vid
34 års ålder. De gifte sig 1810 och dottern föddes 1811.
Datumet på strykjärnet är 28/8 1812.
Nedanstående historia om dottern Anna Sofias vidare öden
fann jag på nätet! "
 
En liten sannhistoria med anknytning till Oxebo Vattensåg.
I Oxebo bodde omkring 1820 en änka sam hetta Anna-Stina Persdotter som hade en
omyndig dotter vid namn Anna-Sofia. Vid samma tid fanns en bonde i Råberga i Lofta
vid namn Jonas Andersson även han änkling. Han äktade Anna-Stina ifrån Oxebo
och hon flyttade med sin dotter till Råberga och flyttade in i hans hus som visst inte
var av någon högre klass. Jonas Andersson blev förmyndare för hustruns omyndiga
dotter och när Jonas nu fått både ny fru och dotter i huset beslöt han att bygga nytt
bostadshus. Men det var tydligen ont om skog där på Loftaslätten, så han fick en annan
som han tyckte god ide. Han kunde hugga timret på styvdottern Anna-Sofias ägolott
i Oxebo där det var gott om skog, såga timret vid vattensågen där och köra virket
till Råberga. Med denna avverkning och försågning höll han på rätt länge tills några
farbröder till flickan dök upp, satte stopp för avverkningen och instämde honom till
tinget vid häradsrätten i Gamleby.
 
Detta hände den 9 april 1821 enligt domstolsprotokollet och är den enda fasta punkt
jag bygger denna berättelse omkring. Flera vittnen trädde fram som intygade att
Jonas fällt mycket timmer som sedan försågats i Oxebo sågen varefter de med
”tvärbetslass”, parlass och en betslass forslats till Gamleby för försäljning eller till
Råberga för husbygge. Rätten konstaterar i domen att Jonas Andersson inte uppträtt
som en rättskaffens förmyndare och borde entledigas från sin befattning. Hans hustru
Anna-Stina vädjade dock till rätten att han skulle få behålla förmyndarskapet och sedan
rätten utsett Anders Fredik Nilsson i Oxebo till den omyndiga flickans Curator för vilken
Jonas Andersson skulle avlägga räkenskapen gång om året var målet utagerat och
undertecknat med Gamleby.
 
På Embetets Wägnar/ Adam Falk
....
 
Tvättarbostället Hagalund - Sveriges första tvätterimuseum
/Olle Magnusson
Särtryck ur Sörmlandsbygden 1997.
Finns nu åter till försäljning, 20 sidor, A4, endast 20:- ,
i Tvättarbostaden eller via

varbyfittjahbf@gmail.com

Vårby-Fittja hembygdsförening
Klicka på bilden
 
 
Hagalunds Tvätterimuseum © / Vårby-Fittja hembygdsförening
Masmovägen 20-22 i Vårby 
 
Verksamheten i Vårby-Fittja hembygdsförening stöds av Huddinge kommun
och Studieförbundet Vuxenskolan, Huddinge
 
Vårby-Fittja hembygdsförening är medlem i Sveriges hembygdsförbund
www.hembygd.se/stockholm/varbyfittja
 
Hagalunds Tvätterimuseum/Vårby-Fittja hembygdsförening är medlem i ArbetSam,
Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd
www.arbetsam.com
 
Arbetets Museum, Norrköping
www.arbetslivsmuseer.se
 
Olle Magnusson ©
Föreståndare för Hagalunds Tvätterimuseum
olle@ollemagnusson.se
www.ollemagnusson.se
www.hembygd.se/varby-fittja/
 
> Hagalunds Tvätterimuseum 20 år. En historieskrivning.
 
> Läs i Bygd och Natur nr 1/2015 om Tvätterimuseet som förortshistoria
   BoN nr1 2015 tvatterimuseet.pdf
 
klicka på bilden
> Läs om Tvätterimuseet i Vårt Huddinge nr 4/14 s.32-35
> Se här Epsteins blogg från Isbyken 24/2 2019 vid Tvätterimuseet
 https://www.facebook.com/notes/dn-stockholm/museet-som-ber%C3%A4ttar-historien-f%C3%B6re-tv%C3%A4ttmaskinernas-tid/
2259084847693586/?fref=mention
> Se och läs om Isbyken 2017 på Lars Epsteins DN-blogg
    https://www.dn.se/blogg/epstein/2017/02/19/arets-isbyk-vid-albysjons-strand/
 
> Läs och se Lars Epsteins DN-blogg från Isbyken 1 mars 2015
   https://www.dn.se/blogg/epstein/2015/03/01/isbyk-i-sista-sekunden/
 
> Se Lars Epsteins DN-blogg från 20års-jubileet, 7/9 2014
  https://www.dn.se/blogg/epstein/2014/09/07/tvatteriemuseets-tjugoarsjubileum/
 
> se DN-Bloggen ”Epsteins STHLM” från Vårbyken 21/4 2013
     www.dn.se/blogg/epstein/2013/04/21/en-strykjarnsforskare-efterlyses-till-tvatterimuseet-vid-albysjon/
....
 
 
Olle prövar istjockleken. 11 cm kärnis den 5/2 2018. Sedan har det växt till!
20 cm kärnis den 22/2. Se tidigare års israpporter nedan! Foto Eva PM
Albysjön 20/2 2019. Olle börjar hugga upp isvaken. foto Eva PM
20 cm kärnis + 4 cm hopsmält snöis ovanpå.
 
Överst t.v.Olle M sågar upp sköljvaken. Foto Eva PM, 2/3 2011 - 45 cm is.
22/2 2013. 27 cm is, varav endast 9 cm kärnis, resten snö-is.
21/4 2013. Isen gick upp på Albysjön.
19/2 2014. En tunn nyis  som varken bär tvätterskor eller skrinnare.
1/3  2015. Isbyken genomfördes och isen bröt upp.
17/2 2016 Axel M sågar upp isvaken på Albysjön. 17 cm kärnis. (överst t.h.)
16/2 2017 Isvaken uppsågad:19 cm klar kärnis + 4 cm stöpis.