Hagalunds
Tvätterimuseum©
/Stockholm Museum of Laundry
 
När det lutar emot JUL
foto Axel Magnusson från Citry Bistro, Stavanger
 
Användes samma slags lut i vitbyken som till lutfisken?
Så här svarar kocken Axel från Norge,  lutfiskens förlovade land:
 
Hei!
Det korta svaret är Ja!
Lute processen är:
 
1/ Torrfisk lägges i vatten ca 4-5 dagar beroende på vattentemperatur - ju kallare desto längre ...
    (men bättre dvs fastare i köttet efter kok )
2/ Fisken lägges i lutblandning ca 2 dagar
3/ Fisken lägges i rinnande vatten i 5-6 dagar
4/ Då fisken är klar kokas den i mycket salt vatten ca 10 min 
 
Idag när man lutar fisk använder man på bistron kaustiksoda (Natriumhydroxid NaOH)
(som spädes ut i vatten). Den exakta blandningen vatten och kaustiksoda som används just
på bistron är hemlig ... Men söker man på nätet finns det flera olika alternativ.

Björkaska (K2CO3 Kaliumkarbonat/pottaska) är det man har använt tidigare i historien att
luta fisken med, och att man då även skulle ha tillsatt kalk för att ge fisken en vitare nyans.
Har hört sägas att lutefisk är en norsk och svensk sed,
bl.a. för att i t.ex. Danmark fanns inte björk!?
 
/Axel Magnusson /text o foto
 
Museets kommentar:
Av björkaska framställdes pottaska, kaliumkarbonat, som användes till tvättlut
gammalt tillbaks. Och som framgår ovan även till lutfisk. Dagens metod med
kaustiksoda till lutfisken, användes dock inte till tvätt.
....
 
 
Välkommen till Hagalunds Tvätterimuseum
/Stockholm Museum of Laundry
 
Tvätterimuseet ligger i Vårby Haga, Huddinge kommun, T-station Masmo,
mellan Vårby Gård och Fittja. Masmovägen 20-22 vid Albysjöns strand.
 
Hagalund är det gamla namnet på tvättarbostället och kommer av den medeltida gården
Haga, som fram till omkring 1930 låg här i närheten. Idag vid korsningen
Botkyrkavägen/Vårby allé.
 
> Klicka på bilden och Läs Maja Hagermans Krönika om Tvätterimuseet i
   Bygd och Natur nr 2 (juli) /2017

Mangelstopp!
Trots att det, p.g.a. av utrymmesbrist, egentligen är
mangelstopp för nya gamla manglar till museet, kan det
finnas berättigade undantag. Som när det gäller
mangeltypen på bilden ovan, en liten stenmangel som ska
tyngas av stenar i lådan vid golvet under mangelrullarna.
Helt klart av intresse för tvätterimuseet, en sådan har vi inte!
Denna bild är från Ölands museum - Himmelsberga!
 
NÄSTA VISNING av Tvätterimuseet
 
ISBYKEN
 
Söndag 25 februari 2018
 
Öppet: 12-14
 
Visning av Tvätterimuseet 12.15 / entré 20 :- (kontant)
 
Servering  /  Pröva knyppling!
 
Öppet / Bykdagar våren 2018
25 feb 12-14 Isbyk
22 april 12-14 Vårbyk
17 maj 18.00 Kvällsbyk
20 maj 12-14 Byk i Lövsprickningen
9 sep Konstbyken "Penningtvätt"
Klicka på bilden!
Se Konstbyken 2006 - 2017
....
 
Peter Havéus i Malmö har hösten 2017 donerat ett stort antal tvättföremål till museet.
På bilden ovan syns bl.a. två gamla handdrivna tvättmaskiner av trä, en mangelbräda
med hästhandtag och en örngottsbandskrusningsmaskin.
I lådorna döljs bl.a. en mängd strykjärn. Vi tackar för gåvorna!
Vad som ligger på denna pall, vet dock varken museet
eller Peter Havéus. Någon annan som vet?
....
 
Konstbyken Handtvätt 10/9 2017
Fr,v. uppifrån: Elin Magnusson "Från ord till handling", Mischa Björkroos: "Tvår sina händer",
Margon Lindberg: "Varning Handtvätt", Åsa Byred: "Hjälp", Edmon Khalil: "Vågor av livet",
Nicos Terzis: Grekiska Flaggtvätten", Birgitta Wennerling: "Broderat vid TV´n",
Karna Täppe x 2: Ruth prövar "Handtvätt", Olle Magnusson: "Luftrör",
Roswitha Jonsson: "Borsttårta", Ulla Wennberg: "Handarbete m.m.",
Viveka Gross: Rödhalsad Giggbörd, Elin och My som tvätterskor, och
Eva PM o. Cecilia Edström med "Fem smutsiga små fingrar"
 
Kulturarvsdagen "Natur och Kulturarv - miljöer med möjligheter"
med Konstbyken "Handtvätt".
12 konstnärer ställer ut i trädgården
på tema ”Handtvätt”
 
Mischa Björkroos, Åsa Byred, Viveka Gross, Roswitha Jonsson,
Edmon Khalil, Margon Lindberg, Elin Magnusson, Olle Magnusson,
Nicos Terzis, Karna Täppe, Ulla Wennberg och Birgitta Wennerling
 
”Fem smutsiga små fingrar”
med Eva Perbrand Magnusson och Cecilia Edström
Klicka på bilden!
Affisch till Konstbyken "Handtvätt" 2017
....
Hagalunds Tvätterimuseum © / Vårby-Fittja hembygdsförening
Masmovägen 20-22 i Vårby
 
Olle Magnussons konstverk "Torkväder" - vägvisare till Tvätterimuseet,
bestående av 3 stora vindflöjlar i plåt av lakan, långkalsong och skjorta,
är sedan 25/4 2016 installerad vid Masmo T-station/Masmo Torg
intill gångtunneln under Glömstavägen/Botkyrkaleden.
Mer info: www.ollemagnusson.se
 
T-bana (röd) eller buss 172/740/865 till Masmo. 707 till Botkyrkavägen.
Gå från tunnelbanan mot vindflöjlarna, fortsätt genom gångtunneln under
Botkyrkavägen och på Örbrinken ner mot vattnet och Masmovägen.
Ta vänster på Masmovägen ca 100 meter utmed Albysjön
mot Tvätterimuseet på Masmovägen 20-22. Välkomna!
 
För beställning av gruppvisningar på andra tider kontakta
tvätterimuseets föreståndare Olle Magnusson ©
08/7742227, 070/3206892, olle@ollemagnusson.se
 
 
Internationellt
Estnisk mangelbräda på kulturhistoriska friluftsmuseet i Tallinn.
Kan någon förklara varför de estniska mangelbrädorna är räfflade på
undersidan?  På en svensk mangelbräda är undersidan alldeles slät.
Har du någon synpunkt på detta, maila olle@ollemagnusson.se
....
 
Konstnären Mats Åberg har skickat bilder på historisk tvätt i den svensk-italienska
konstnären/stuckatören Domenico Ingannis hemby.
 
Mats Åberg:
Bilderna är från Dizzasco, Domenicos hemby. Dizzasco d'Intelvi kan du gärna
skriva. Intelvi dalen sträcker sig från Comosjön till Luganosjön. Dalgången gränsar till Schweiz
på en sida. Varje år hålls det numera en festival där som heter: Åsnorna invaderar / Invasione
degli asini. Dizzascoborna kallas för åsnor.
Vid tillfälle ska jag berätta skrönan bakom denna tradition ...
 
... och nedan mer Italien-tvätt från Mats Åberg - "Tvätt i gamla Como"
....
 
Konstbyk genom historien

 

Medeltida miniatyrer.
Övre: Tvätt.
Nedre: Bäddning på 1300-talet i Frankrike.
The Medieval Woman. Sally Fox. 1985.
Ur Medeltida Kvinnoliv. Stockholm 1987.
 
Jesusbarnet i tvättstugan. Träsnitt från tyskt kloster omkr. 1480.
Kleine Kulturgeschichte der Wäschepflege. Ilse Barleben 1951
        
"Das grosse Washfest vor der Stadt". Miniatyr, Nürnberg 1531.
Kulturgeschtichte des Waschens. Fred Bertrich 1966
 
Klicka på bilden
The Miraculuos Fall of Manna. Detalj.
Jacopo Robusti, kallad Tintoretto 1518-94
"Dagens gärning i konsten" R. Broby-Johansen 1970
Klicka på bilden
Flamländsk marknads- och tvättplats. 1620
Jan Brueghel d.ä. & Joos de Momper II.
Museo del Prado

Den Heliga Familjen tvättar och putti, små välnärda änglagossar,
hjälper till med hängningen. Kopparstick av Jacques Couché från 1700-talet.
Kulturgeschtichte des Waschens. Fred Bertrich 1966.
Efter en målning (se nedan) av italienske konstnären Francesco Albani (1578-1660).
 
Målning efter F. Albani
 
Tvätterimuseet på uppdrag. Filminspelning av 1600-talstvätt. Velourfilm för Wasamuseet.
Lötsjön, Länna/Uppsala 19/2-16
-
Tack till Marianne Nilsson för bilden på tvätterskorna nedan, som hon hittat på
Örebro Stadsarkiv. - Tvätterskor i mejeribyggnaden, 1890-tal.
Tipsa gärna om fler arkivbilder med tvättankytning, så kanske de också kan visas  här.                                                 
                                                                                                                                                    Bildkälla: Örebro Stadsarkiv/fotograf ?
Männen och maskinerna.
Tvättmästaren Ragnar Lindström, närmast, och sonen Rolf på Fittja familjetvätt, 1949.
Bildkälla: Olle Magnusson
....
 
Vad vi slipper idag? klicka på bilden
 
Recept på LAKELUT och SÅPA.
DISKMEDEL?
 
LUT. Aska efter lövved (helst björk) övergjuts med kokhett vatten. En del aska
till två delar vatten. Efter ett dygn silas luten försiktigt från askan.
 
SÅPA. Ovanstående starka lut kokas ytterligare en timme. Därefter blandar man
i friskt och rent fett - en del fett till två delar lut. Detta kokas samman under
omrörning tills det stelnar. Det brukar ta omkring en timme. Häll över massan i
ett annat kärl och fortsätt röra tills den kallnat. Då ska såpan var färdig till
användning. /Årspraktika. Britt-Marie Hallbert 2008
 
DISKMEDEL?  På tvätterimuseet har ibland ställts frågan
om vad man hade för diskmedel, före dagens syntetiska?
Var det såpa, riven tvål eller vad ?
Skicka ev. synpunkter på detta till olle@ollemagnusson.se
 
Vad tjänade tvättarfamiljen?
Inkomsterna av s.k. stadstvätt var vid 1900-talets början cirka 30 öre/kilo och i
genomsnitt sägs tvätterierna på Södertörn ha klarat av cirka 200 kilo/vecka.
(Gustav Eriksson. "Minnen från hembygden", Haninge hembygdsgilles
medlemsblad 1997:4 /Sven Robertsson. Farsta Hembygdsnytt nr1/1998)
 
Inkomsten per vecka skulle i så fall ha varit cirka 60 kronor.
 
Enligt Kungliga Myntkabinettet har penningvärdet förändrats enligt följande:
För 60 SEK år 1905 kunde man köpa lika mycket varor och tjänster som för
3413 SEK år 2015 mätt med konsumentprisindex.
Och 60 SEK år 1905 motsvarade betalningen för en lika lång arbetstid som
36452 SEK år 2015 mätt med löneindex för manlig industriarbetare.
 
Varor och tjänster har därmed ökat 56 ggr i pris, samtidigt som lönen för en
löntagare idag är 607 ggr högre än tvättarfamiljens inkomster för samma
arbetstid. Inkomsterna av tvättandet torde med andra ord även i den tidens
mått mätt ha varit ganska beskedliga.
....
 
  Tvätterskan
 
   Klocka,
   lilla beskäftiga tvätterska,
   som trippar bort med mina minuter
   i en stor tvättkorg,
   när kommer du åter
   med dagarna rena och vackra
   som tålmodigt manglade måltidsservietter ?
 
  Anna Rydstedt, ur Min punkt 1960
 
 
 
> Se bilder tagna av Magdolna Leyrer från bl.a. Isbyken 2012
      http://www.arkpix.com/smasmulor/w06/tvatt/galleri.htm
 
> se reportage från Höstbyken i Mitt i Huddinge/Botkyrka 22/10 2013
     http://www.mitti.se/?p=59054
....
 
STRYKJÄRNEN
> Mitt i Huddinge 21/10 2014, sid 28, följer upp "Epsteins STHLM" från 2013.
   Fortsätter sökandet efter strykjärnsforskare!
     http://epaper.mitti.se/edoris?tem=epaper_mihu
     > gå till Arkiv 21/10 2014 sid 28
 
> se DN-Bloggen ”Epsteins STHLM” från Vårbyken 21/4 2013
     www.dn.se/blogg/epstein/2013/04/21/en-strykjarnsforskare-efterlyses-till-tvatterimuseet-vid-albysjon/
 
Strykjärnet som uppmärksammades i Epsteins blogg och DN-reportage fick hembygds- och
släktforskaren Stig Geber i Uttran att höra av sig med info om personerna vars namn fanns
ingraverade. Under bildsammanställningen fortsätter en annan släktforskare berättelsen ...
 
"Jag hittade ganska snabbt familjen men finner att det inte kan vara en bröllopsgåva till hustrun.
I Oxebo i Hallingeberg i Kalmar län fanns Bonden Erik Jönsson, född 1779-01-30 i Hallingeberg,
död 181307-02 i Oxebo i lungsot 34 år och 5 månader gammal gift 1810-09-27 i Blackstad med
Anna Stina Persdotter, född 1784-01-25. Hon kom 1810 från Blackstad.
Barn: Anna Sofia, född 1811-04-11 i Oxebo
Husförhörslängderna är delvis kladdiga och jag har inte kunnat följa
hustruns vidare öden."
 
Med anledning av detta kom jag att söka upp gården Oxebo strax utanför Gamleby och
träffade där familjen Anna Kling/Martin Rosén, som för några år sedan, tillsammans med
släktingar, blivit ägare till gården Oxebo. På en av bilderna här syns Anna och Martin med
barn, strykjärnet och hundar utanför gårdens äldsta byggnad från början av 1800-talet.
Troligen brukades strykjärnet i detta hus. Oxeby vattensåg från 1792, renoverad av
Hallingebergs hembygdsförening, snurrade också redan när Oxebos strykjärn fick sin
ingravering av den 28/8 1812. För 201 år sedan!
 
Men frågan återstår: Av vilken anledning lät Oxebos tidiga 1800-talspar ingravera sina namn i
strykjärnet?  //text o foto Olle Magnusson 21/5 2013
 
För större bilder: högerklicka > välj Visa bild el. använd annan förstoringsmetod
 
Epost den 2/11 2016 (m.fl.) från Maini Langpohl i Båstad (tidigare Älvsjö, Botkyrka etc)
 
"Av en slump kom jag in på sidan som handlar om min släktings strykjärn
(Anna Stina Persdotter) från Oxebo. Efter sin mans död så gifte hon om sig
med min farfars farfars bror Jonas Andersson. Jag har varit inne på hennes
bouppteckning och sett att järnet värderades till 5 riksdaler (?) .
Jättespännande!
 
Anna Christina dog 1848, så det var värdet då.
Annas man Eric Jönsson var Kronoskatteman i Hallingeberg. Han dog 1813 vid
34 års ålder. De gifte sig 1810 och dottern föddes 1811.
Datumet på strykjärnet är 28/8 1812.
Nedanstående historia om dottern Anna Sofias vidare öden
fann jag på nätet! "
 
En liten sannhistoria med anknytning till Oxebo Vattensåg.
I Oxebo bodde omkring 1820 en änka sam hetta Anna-Stina Persdotter som hade en
omyndig dotter vid namn Anna-Sofia. Vid samma tid fanns en bonde i Råberga i Lofta
vid namn Jonas Andersson även han änkling. Han äktade Anna-Stina ifrån Oxebo
och hon flyttade med sin dotter till Råberga och flyttade in i hans hus som visst inte
var av någon högre klass. Jonas Andersson blev förmyndare för hustruns omyndiga
dotter och när Jonas nu fått både ny fru och dotter i huset beslöt han att bygga nytt
bostadshus. Men det var tydligen ont om skog där på Loftaslätten, så han fick en annan
som han tyckte god ide. Han kunde hugga timret på styvdottern Anna-Sofias ägolott
i Oxebo där det var gott om skog, såga timret vid vattensågen där och köra virket
till Råberga. Med denna avverkning och försågning höll han på rätt länge tills några
farbröder till flickan dök upp, satte stopp för avverkningen och instämde honom till
tinget vid häradsrätten i Gamleby.
 
Detta hände den 9 april 1821 enligt domstolsprotokollet och är den enda fasta punkt
jag bygger denna berättelse omkring. Flera vittnen trädde fram som intygade att
Jonas fällt mycket timmer som sedan försågats i Oxebo sågen varefter de med
”tvärbetslass”, parlass och en betslass forslats till Gamleby för försäljning eller till
Råberga för husbygge. Rätten konstaterar i domen att Jonas Andersson inte uppträtt
som en rättskaffens förmyndare och borde entledigas från sin befattning. Hans hustru
Anna-Stina vädjade dock till rätten att han skulle få behålla förmyndarskapet och sedan
rätten utsett Anders Fredik Nilsson i Oxebo till den omyndiga flickans Curator för vilken
Jonas Andersson skulle avlägga räkenskapen gång om året var målet utagerat och
undertecknat med Gamleby.
 
På Embetets Wägnar/ Adam Falk
....
 
Tvättarbostället Hagalund - Sveriges första tvätterimuseum
/Olle Magnusson
Särtryck ur Sörmlandsbygden 1997.
Finns nu åter till försäljning, 20 sidor, A4, endast 20:- ,
i Tvättarbostaden eller via

varbyfittjahbf@gmail.com

Vårby-Fittja hembygdsförening
Klicka på bilden
 
 
Hagalunds Tvätterimuseum © / Vårby-Fittja hembygdsförening
Masmovägen 20-22 i Vårby 
 
Verksamheten i Vårby-Fittja hembygdsförening stöds av Huddinge kommun
och Studieförbundet Vuxenskolan, Huddinge
 
Vårby-Fittja hembygdsförening är medlem i Sveriges hembygdsförbund
www.hembygd.se/stockholm/varbyfittja
 
Hagalunds Tvätterimuseum/Vårby-Fittja hembygdsförening är medlem i ArbetSam,
Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd
www.arbetsam.com
 
Arbetets Museum, Norrköping
www.arbetslivsmuseer.se
 
Olle Magnusson ©
Föreståndare för Hagalunds Tvätterimuseum
olle@ollemagnusson.se
www.ollemagnusson.se
www.hembygd.se/varby-fittja/
 
> Hagalunds Tvätterimuseum 20 år. En historieskrivning.
 
> Läs i Bygd och Natur nr 1/2015 om Tvätterimuseet som förortshistoria
   BoN nr1 2015 tvatterimuseet.pdf
 
klicka på bilden
> Läs om Tvätterimuseet i Vårt Huddinge nr 4/14 s.32-35
  
> Se och läs om Isbyken 2017 på Lars Epsteins DN-blogg
    http://blogg.dn.se/epstein/2017/02/19/arets-isbyk-vid-albysjons-strand/
 
> Läs och se Lars Epsteins DN-blogg från Isbyken 1 mars 2015
   http://blogg.dn.se/epstein/2015/03/01/isbyk-i-sista-sekunden/
 
> Se Lars Epsteins DN-blogg från 20års-jubileet, 7/9 2014
   http://blogg.dn.se/epstein/2014/09/07/tvatteriemuseets-tjugoarsjubileum/
 
> se DN-Bloggen ”Epsteins STHLM” från Vårbyken 21/4 2013
     www.dn.se/blogg/epstein/2013/04/21/en-strykjarnsforskare-efterlyses-till-tvatterimuseet-vid-albysjon/
 
> Leta efter mer sparat i Tvättkorgen
....
 
> TVÄTTKORGEN
   Leta i Tvättkorgen efter Arkiverat om
   MUSEET - Länkat om TVÄTT, TVÄTTERIER
   och HAGALUNDS TVÄTTERIMUSEUM
 
T.v.Olle M sågar upp sköljvaken. Foto Eva PM, 2/3 2011 - 45 cm is.
22/2 2013. 27 cm is, varav endast 9 cm kärnis, resten snö-is.
21/4 2013. Isen gick upp på Albysjön.
19/2 2014. En tunn nyis  som varken bär tvätterskor eller skrinnare.
1/3  2015. Isbyken genomfördes och isen bröt upp.
17/2 2016 Axel M sågar upp isvaken på Albysjön. 17 cm kärnis. (T.h.)
16/2 2017 Isvaken uppsågad:19 cm klar kärnis + 4 cm stöpis.